Grön infrastruktur i Värmdö

Biologisk mångfald 

Den biologiska mångfalden på Värmdö är framförallt kopplad till skogslandskapet med barr- och blandskog. Men ett utpräglat odlingslandskap förekommer också, framförallt i sprickdalarna som leder ner mot kusten. I odlingslandskapet finns miljöer och strukturer som är viktiga för många arter kopplade till mer öppna och hävdade marker, exempelvis betesmarker, åkerholmar, småvatten, kantzoner, solbelysta träd och blomrika skogsbryn. 

Värdeområden för biologisk mångfald  

De allra mest värdefulla områdena för den biologiska mångfalden finns i utkanterna av fastlandsvärmdö samt kring Hemmesta och Stickelsberg naturreservat.

Utpekade kärnområden för biologisk mångfald är bland annat Djurö, Fågelbrolandet, södra Lagnö och kusten mot Ingarö. Alla dessa om områden har varierande och naturligt bevarade miljöer.

Livsmiljöer för arter

Ofta beskrivs infrastrukturen i en stad eller ett landskap för att se hur förutsättningarna för de som bor där hänger samman. På samma sätt kan den gröna infrastrukturen beskrivas för att undersöka hur ett landskaps infrastruktur hålls samman och skapar förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv. Genom att identifiera spridningen av livsmiljöer för ett urval av arter kan områden med särskilda värden identifieras och där igenom kan man se hur utbredningen av dessa miljöer hänger ihop på Värmdö. 

Spillkråkans livsmiljöer består framförallt av äldre barrskog och den bygger gärna sina bon i asp. Asprika barrskogar och aspbryn är därför särskilt viktiga miljöer för spillkråkan.

Urval av arter  

De arter som valdes ut inför det här projektet var gröngöling, mindre hackspett, nattskärra, spillkråka och artgruppen större vattensalamander samt åkergroda eftersom de hade gemensamt att de alla omfattas av Artskyddsförordningens 4 § fram till Artdatabankens revidering av den nationella rödlistan i april 2020, och/eller att de är, eller har varit rödlistade. Alla dessa arter förekommer inom Värmdö kommun och utgör goda representanter för olika delar av kommunens naturmiljöer. 

Kompletta habitat för hela livscykeln 

En förutsättning för att kunna genomföra en kartering av kompletta habitat för de fem utvalda arterna är att det finns ett gott kunskapsunderlag om arternas livscykel och krav på livsmiljö. Därför samlades information in om arternas föredragna livsmiljöer under hela dess livscykel och i synnerhet lekmiljöerna eftersöktes, då dessa miljöer är en förutsättning för alla arter att kunna genomföra hela sin livscykel från ägg till adult individ.  

Groddjur – en av artgrupperna  

Groddjur var en av de arter som undersöktes och artgruppen är i synnerhet beroende av områden med vattensamlingar som inte torkar ut under de varma sommarmånaderna. I dessa miljöer leker groddjuren medan de sedan födosöker i kringliggande naturmiljöer, vilka de senare också övervintrar i. Vattensamlingar kan vara svåra att hitta då de ofta är väldigt små, exempelvis mindre dammar är ofta besökta av flera groddjur. Därför användes en MAXENT-analys för att identifiera potentiella lekmiljöer.  

MAXENT-analys för att ta fram statistiska antaganden

MAXENT-analysen använder fynd av groddjur och jämför dessa fynd mot bakgrundsdata för att ta fram ett statistiskt antagande för hur sannolikt det är att groddjur kan påträffas i olika miljöer. Genom att jämföra artfynd mot höjddata, marktäcke, jordarter och markfuktighet kunde områden som uppfyllde de kriterier som representerar lekmiljöer för groddjur avgränsas och dessa livsmiljöer kunde karteras.  

Spridningsanalys  

Utöver karteringen av livsmiljöer gjordes även en spridningsanalys för att identifiera groddjurens rörelsemönster på Värmdö. Spridningsanalysen skapar en bild av hur groddjuren kan ta sig från ett habitat till ett annat, till exempel från sin lekmiljö till områden där de kan födosöka under andra delar av året. Det sker genom att analysen tar hänsyn till olika motstånd i miljöerna kring lekplatsen, exempelvis har en åkergroda inga svårigheter att röra sig genom en fuktig skog medan det i torr hällmarksmiljö är betydligt svårare att ta sig fram. Samtidigt kan inte groddjur röra sig några längre sträckor utan att vila vilket analysen också tar hänsyn till. 

Spridningsanalysen rankar de groddjursmiljöer som ingår i nätverket utifrån enskilda ekologiska kvaliteter samt funktion i spridningsnätverket. Miljöer som ligger strategiskt till och binder ihop nätverket får därmed ett högre vädre än isolerade områden, även om det inte behöver återspeglas i platsens ekologiska kvaliteter. Spridningskorridorerna representerar möjliga spridningsvägar mellan de viktigaste livsmiljöerna.

Friluftsliv och kulturella ekosystemtjänster 

Den gröna infrastrukturen för friluftsliv och naturrekreation redovisas i två olika skalnivåer: På översiktlig nivå för ”fastlandsvärmdö”och på en mer detaljerad nivå i Gustavsberg, Hemmesta och Brunn.  

Värmdö har en lång historia som fritidslandskap. Redan under 1700-talet började Stockholms borgarklass att flytta ut från staden på somrarna.

Utpekade friluftsområden

Genom att peka ut ett antal friluftsområden tar kommunen första steget mot att arbeta vidare med informationsinsatser, prioritering av skötsel, satsningar, eventuellt skydd eller andra avtal. Genom att etablera en mångfald av friluftsområden blir det lättare för Värmdöborna och andra stockholmare att ta sig ut i naturen. En satsning på fler friluftsområden kan också avlasta vissa intensivt besökta platser.   

Team: Eleonor Häger, Jannike Andersson, Anna Maria Larson, Emanuel Vogel, Dan Johansson, Erik Zachariassen