Spridningssamband och mörker i Linköping

Vilken grön infrastruktur har analyserats?

Vi har analyserat spridningssamband för reliktbock, som lever i äldre solbelysta tallar samt för pollinerare. De både spridningsanalyserna visar på relativt god tillgång på habitat och goda spridningsmöjligheter för båda artgrupperna, framför allt i utredningsområdets södra delar. Förutsättningarna är av naturliga skäl sämre i stadskärnan, men också i jordbruksmarkerna i de västra, östra och norra delarna.

Hur kan resultatet stödja den kommunala planeringen?

Till respektive spridningsnätverk har ytterligare en karta tagits fram. Kartorna visar förslag på vilka utvecklingsområden som är viktiga att arbeta med för att stärka den gröna infrastrukturen för respektive artgrupp. För att bevara och stärka de spridningssamband som finns är den viktigaste åtgärden att bevara de miljöer som finns idag. För pollinerare bör man också jobba för att utöka mängden habitat genom anpassad skötsel av lämpliga områden. För tallnätverket bör man satsa på att utöka mängden kvalitativa miljöer genom selektivt skogsbruk och naturvårdsinriktad skötsel. I rapporten görs också en jämförelse mellan spridningsanalysernas resultat och gröna stråk som pekats ut i Linköpings översiktsplan.

Om att kartlägga mörker?

På samma sätt som vi behöver planera för en sammanlänkad grönstruktur med gröna korridorer behöver vi planera för att bevara mörka områden och stråk. Nattlevande arter behöver spridningskorridorer i skydd av mörkret. Upplysta vägar, parker, bostads- och industriområden blir för många arter barriärer som fragmenterar det sammanhängande mörkret. För att minimera de negativa konsekvenser som artificiellt ljus medför behöver det finnas större sammanhängande mörka naturområden.Modell för att kartlägga mörker

Om metoden

I korthet går metoden ut på att kartlägga ljusintensitet i landskapet utifrån höjd och position på offentliga ljuskällor. Modellen tar på hänsyn till skuggning från topografi, byggnader och vegetation.

Hur kan en mörkerkartläggning användas?

Kartläggningen som visar potentiella mörka områden och hur de hänger ihop kan användas för att strategiskt planera för olika åtgärder som gynnar mörker och stödjer biologisk mångfald. Syftet är att undersöka mörka stråk och ljusbarriärer i Linköpings stad samt att peka ut tydligt strategiska områden och platser där åtgärder för att minska ljusföroreningar bedöms som särskilt lämpliga.

Team: Jesper Arnström, Emanuel Vogel, Mandus Wester