Ekologisk kompensation och skötselplan vid Görvälns vattenverk

Nytt vattenverk bland höga naturvärden.

Skäftingeholmen- Lövholmen är en ö i Mälaren vid Görvälnsfjärden i Järfälla kommun. Här finns det så kallade Görvälnverket – Norrvattens vattenverk. Det närmar sig sin tekniska livslängd och behöver ersättas för att kunna fortsätta leverera dricksvatten till 700 000 Stockholmare. Det nya vattenverket kommer att byggas intill dagens vattenverk. Under ungefär 60 års tid har skogen här fått stå i princip orörd. Höga naturvärden har utvecklats kopplat till bland annat lövskog och äldre tallar, men det har också skett en kraftig igenväxning av tidigare öppna marker. Stora delar av ön är klassad som nyckelbiotop.

Tidigare öppna marker har återställs, bland annat för att ge fladdermössen bättre miljöer men också för att kunna bevara vackra och värdefulla gamla hagmarkstallar som denna.

Värdefulla arter på plats

Vissa delar av lövskogen på ön kommer att behöva avverkas för att ge plats för det nya vattenverket men förlust av dessa miljöer kan kompenseras för genom anpassad skötsel och biotopförbättrande åtgärder i de omgivande delarna. Arter som vi har utfört riktade åtgärder för är framför allt mindre hackskpett men också fladdermusarten dvärgpipistrell och duvhök.

Dvärgpipistrell, mindre hackspett och duvhök är arter som får bättre förutsättningar på Skäftingeholmen-Lövholmen efter utförda åtgärder.

Inledande åtgärder och en skötselplan visar vägen

Tillsammans med vår samarbetspartner natuvårdsentreprenör Mattias Sjölander har vi utfört en rad inledande åtgärder. Bland annat har unga granar gallrats bort för att gynna tillväxt av lövträd och förstärka den lövskog som blir kvar. Högstubbar av olika trädslag och storlekar samt maskinell repning av bark har genomförts på ett stort antal lövträd. Detta kallas för veteranisering och syftar till att skapa mer stående död ved av olika kvaliteter. Även mängden liggande död ved har ökats, bland annat genom fanuadepåer.

Merparten av de tidigare öppna markerna har återställs för att bland annat ge fladdermössen bättre miljöer men också för att bredvuxna tallar och ekar ska kunna utvecklas och få bra förutsättningar att bli riktigt gamla. Totalt 50 fågelholkar har satts upp, anpassade för entita, svartvit flugsnappare och stare. Även tio fladdermusholkar har satts upp. Eftersom det generellt råder brist på stora kraftiga tallar i våra landskap där rovfåglar kan bygga bon har två plattformar för duvhök konstrueras och satts upp i väl utvalda tallar.

Karta från skötselplanen. Inom den blå gränsen kommer det nya vattenverket att byggas. De mörkt gula områdena är så kallade ersättningsbiotoper där insatser är genomförda för annat mindre hackspett. I de ljusgula områdena har habitatstärkande åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden i stort genomförts.

Fortsatt hänsyn under bygg och drift

Stor hänsyn måste även tas under byggtiden och inga avverkningar får ske under fåglarnas häckningsperiod och bullrande arbeten måste ha påbörjats innan häckningen inleds. För att inte störa känsliga och nattaktiva arter, som exempelvis fladdermöss kommer även belysningen att anpassas.

För att kvalitetssäkra fortsatt arbete rekommenderas att flera av de föreslagna skötselåtgärderna ska planeras och genomföras av sakkunnig ekolog i samverkan med erfaren utförare av naturvårdsskötsel. Vi har genomfört vårt uppdrag som underkonsult till Iterio AB.

Här skriver Mitt i Stockholm om projektet!

Team: Fingal Gyllang, Per Collinder, Lark Davis, Ebba Melin och Mattias Sjölander