Förstärkningsåtgärder för Stockholms ekar
Stockholms stad har ekmiljöer av högsta klass, sida vid sida med den växande staden finns dessa ståtliga träd. För drygt 10 år sedan genomförde Ekologigruppen en heltäckande inventering av ekmiljöer i kommunen, Under fältbesöken lärde vi känna alla fina ekområden som i många fall tyvärr var alldeles igenväxta. Under hösten 2019 har vi tillsammans med stadens naturvårdsentreprenörer genomfört de första åtgärderna i projektet Grönare Stockholm, med fokus på värdefulla miljöer i Skärholmen och södra Farsta.
Grönare Stockholm
Med projektet Grönare Stockholm kom ett välkommet tillskott för att på allvar förbättra livsbetingelserna för ekarna som är en så stor del av Stockholms identitet. Sedan starten 2019 arbetar vi med Trafikkontoret och stadsdelsförvaltningarna för att genomföra restaureringsåtgärder i syfte att bevara och höja områdenas biologiska värden, så att dessa värdefulla och karaktärsfulla ekmiljöer kan fortleva.
Ett stort antal ekdungar och skogsområden kommer nu gallras och röjas under de närmaste åren. På så sätt görs också en insats för över 1 500 andra arter som är mer eller mindre är beroende av eken som livsmiljö.
Ekmiljöerna inom Stockholms stad har mycket höga natur- och kulturmiljövärden. Ekarna i dagens landskap utgör en rest av det forna eklandskapet som hade mycket stor utbredning fram till början av 1800-talet.
Ekar är beroende av ljus, och trivs bäst om de kan växa i soliga miljöer som inte är allt för täta. De klassiska ”sparbanksekarna” som är så breda och vidkroniga har vuxig upp helt öppet utan konkurrens från andra träd. Tyvärr har många ekmiljöer som tidigare hållts öppna genom bete eller annan skötsel varit stadda i igenväxning sedan länge, och om inget görs riskerar de gamla ekarna att dö, och deras värden gå förlorade. Många ekar står dessutom alldeles för nära varandra för att kunna breda ut sig och bli vidkroniga. Med riktad skötsel kan vi vända trenden och skapa värdefulla ekmiljöer för framtiden.
Under hösten har vi tillsammans med stadens naturvårdsentreprenörer genomfört de första åtgärderna i projektet, med fokus på värdefulla miljöer i Skärholmen och södra Farsta. Behovet av skötsel är stort på många platser, och i vissa fall krävs omfattande åtgärder för att få bukt med den igenväxning som skett.
Mulmholkar och naturkonst
Stammar och grenar efter avverkning går inte förlorade, utan används i projektet för att skapa nya livsmiljöer för bland annat insekter och svampar, bland annat genom att skapa så kallade faunadepåer, upplag av stammar och grenar där djur kan skapa livsmiljöer. En annan spännande åtgärd är att bygga mulmholkar, stora holkar som efterliknar miljön inne i ett gammalt ihåligt träd, där många arter har sin livsmiljö. En del trädstammar och grenar används också för att skapa platser för människor, eller objekt som blandar konsthantverk med naturvård.
Veteranisering
På några träd kommer så kallad veteranisering att utföras. Det innebär att naturliga skador som från blixtnedslag och brand efterliknas, genom att trädet skadas på ett kontrollerat sätt, t.ex med såg. Det kan låta konstigt att medvetet skada ett träd, och det är viktigt att det görs med stort kunnande, på rätt träd och på rätt plats. Målet är att skapa skador som får delar att trädet att dö, och där den döda veden kan skapa livsmiljöer som det annars är en stor brist på i dagens landskap. Det är också ett sätt att täppa till glapp i tillgången på död ved, något som är allvarligt för många arter som är beroende att det hela tiden finns god tillgång på vissa miljöer, som en död ekgren högt upp i kronan.
Team: Ulrika Hamrén, Jens-Henrik Kloth, Rikard Anderberg, Tim Schnoor, Fingal Gyllang, Magnus Nilsson
Här är våra tvärvetenskapliga tjänster
Med vidgade vyer, transparens och ett holistiskt tänkande driver vi projekt som skapar miljönytta för både kund och samhälle. I vår tvärvetenskapliga och omfångsrika tjänstepalett finns de evidensbaserade möjligheterna och lösningsfokuserade konsulterna.