Fjärilsparken i Mjällby

En park som växer fram under flera år  

I Fjärilsparken har vi arbetat aktivt för att främja en acceptans för det vilda och lite stökiga, väva in lek och naturpedagogik och att skapa ett flexibelt förslag som kan anläggas etappvis i mån av resurser.  Att våra engagerade beställare på Sölvesborgs kommun även kommer att stå för parkens skötsel har gjort samarbetet ännu mer givande. På så sätt kunde vi kontinuerligt stämma av att utformning och innehåll kommer att fungera med anläggningsmaskinernas bredd och framtida skötselaspekter. 

Fjärilsparken sommaren 2024

Från skissbord till färdig park

Nattfjärilar, dagfjärilar, vildbin, foderväxter, puppreservat, lagom stora borrhål, blommor med olika former, färger och dofter, vildbin, massbalans, succession och jordsammansättning är några av många aspekter som vi inte kunde sluta tänka på, när en ny fjärilspark i Mjällby i Sölvesborgs kommun tog form på våra ritbord.

Goda förutsättningar för artrik ängsmark 

Platsen för parken är en tidigare åker i utkanten av Mjällby. Mjällby ligger mitt i Listerlandets öppna jordbrukslandskap. Under matjorden finns svämsand. Den magra mineraljorden ger goda förutsättningar för artrik ängsmark. Vi har skapat förutsättningar för en så stor artrikedom som möjligt och samtidigt eftersträvat massbalans för att undvika onödiga jordtransporter och utsläpp.

Fjärilsparken i Mjällby har inspirerats av det omgivande odlingslandskapet

Inspiration från åkertegar 

Förslaget vi tog fram är inspirerat av det omgivande odlingslandskapet. Det öppna, småbrutna odlingslandskapet med stor variation och artrika kanter var en gång hemvist för ett myller av liv. De olika tegarna har fått olika karaktär och funktion till följd av olika jordsammansättning, näringsinnehåll och fröblandningar. Fjärilsparken är på så sätt en experimentverkstad i ständig förändring. Här kan vegetationen utveckla sig till olika ängstyper och i olika takt.

Lång blomning och goda spridningsmöjligheter 

De flesta känner till att fjärilar behöver nektar från tidig vår till sen höst. Deras andra behov är inte lika kända. Fjärilar och andra insekter behöver: foderväxter för larverna, öppna, soliga ytor med lä, skyddade platser för larverna att förpuppa sig och övervintringsplatser. En förutsättning för att fjärilarna ska klara sig på lång sikt är även en sammanhängande grön infrastruktur.

En rofylld plats för både insekter och människor

Nässlorna är viktiga 

Vissa av larvernas favoritväxter rensas frekvent bort i våra trädgårdar och parker – nässlorna till exempel. Det finns fler kväveälskande växter som är toppen för insekter, exempelvis tistlar och maskrosor. Längst in i parken finns därför en barnkammare där larverna kan mumsa och förpuppa sig i fred. Där får den näringsrika matjorden ligga kvar, och den vegetation som vill komma upp får göra det. Barnkammaren avgränsas av en vall av överblivna jordmassor, som skapar lä från den sydvästliga vinden.

Olika funktioner på tegarna 

I de mer synliga delarna av parken varvas åkertegar med olika typer av äng. I den magraste tegen har vi vänt på jorden – den näringsrika matjorden har vänts ned under svämsanden. På så sätt håller vi undan kvävegynnade växter och ger de insådda ängsväxterna möjlighet att ha hela ytan för sig själv, samtidigt som vi undviker överskottsmassor. På andra tegar som ska bli lite frodigare har vi tagit bort större delen av den näringsrika matjorden, men ett tunt lager harvas ned i den sandiga terrassen för att de insådda ängsväxterna ska ta sig snabbare. En av tegarna är en lund och intilliggande picknickyta; en blommande örtmatta som kan klippas kort och som därmed passar bättre för lek eller kanske att ligga en stund i gräset med en bok.

Överbliven jord skapar lä 

Överskottet av näringsrik jord formas till markmoduleringar som skapar lä och rumslighet. Nederkanten av sydvända markmoduleringar har grävts av för att bilda lodräta hak: en liten biotop där hålbyggande, solitära vildbin kan flytta in och trivas i värmen. Bakom markmoduleringarna finns blommande bryn av inhemska buskar.   

Ytterligare habitat mellan tegarna  

Tegarna avgränsas av olika lister – murar av stenar som grävts upp ur åkern, liggande stammar från träd som tagits ned, risgärsgårdar som skapar rumslighet och samtidigt bidrar med död ved för biologisk mångfald. Längs kanterna finns även faunadepåer och bihotell där bin och humlor kan bo in sig antingen i lera eller i sydvänd ved med lagom stora (eller små) borrhål.   

Fortsatt arbete

Vi fick också vara med och stötta under anläggningsarbetet 2022, och har under våren 2024 haft glädjen att ta fram naturpedagogiska illustrerade skyltar till parken.

Stort tack till Sölvesborgs kommun för ett roligt och givande samarbete! 

Team: Ellinor Scharin, Stina Linder, Hanna Peinert, Rikard Anderberg, Sandra Paasioja Joelsson och Emil Åsegård