Kunskapsodling
Publicerat 26 november 2020 av Emil Åsegård

I mitten av november 2020 delade vi ett inlägg om Hyllie park i sociala medier och fick en fråga på varför vi föreslagit äng på gammal näringsrik åkermark. Och det är kanske inte så konstigt. Det kan ju verka helknasigt? Anlägga äng på landets bördigaste åkermark? Eller?  

Genom det här blogginlägget vill vi brodera ut lite och redogöra för våra intentioner för den blivande stadsdelsparken i Hyllie och passa på att skriva lite om varför lite blommor är bättre än inga blommor. För vi kommer nämligen att fortsätta att föreslå ängar på alla möjliga platser. Artrika ängsmarker är en hotad naturtyp och vi behöver hitta kreativa lösningar för att stödja alla de arter som är beroende av att det blommar.  

Trendigt med äng?  

En artrik ängsmark är naturligtvis svårare att uppnå på en näringsrik jordmån som den i Hyllie i Malmös södra utkant än på en näringsfattig och/eller sandig mark. Det kan också finnas en sanning i att ängsanläggning är modernt och inne, och att ibland aningslösa förväntningar ställs på dessa ängars kapacitet och betydelse för biologisk mångfald.  

Med det sagt vill vi gärna ge svar på några vanliga frågeställningar. 

Går det att skapa biologisk mångfald på näringsrika gräsmarker?  

Ett av våra delmål med stadsdelsparken i Hyllie är att främja en relativt hög biologisk mångfald. Biologisk mångfald beror i stor utsträckning på vilka växter som finns på platsen som kan utgöra värdar för insekter och svampar. Inhemska vilda växter har ett överlägset högre antal följearter än exotiska arter. En tacksam källa till det är Artdatabankens rapport “Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade växter” där också en del uppgifter om örter delges. Detta anser vi är ett starkt argument för att använda inhemska vilt förekommande arter. 

Vad händer när fältskiktet tillåts blomma?  

Det finns också gott om belägg för att gräsmarker där fältskiktet får blomma och växa under vår och sommar ger livsutrymme för många arter av insekter som äter på växterna som larver, eller dess pollen och nektar som pollinatörer. Man kan grotta ner sig en hel del i de mängder av näringsvävar som byggs upp vidare därifrån, med parasiters parasiter, mykorrhiza och den mängd av arter som direkt eller indirekt gynnas av ängsmiljöer 

Detta är ganska oberoende av om växterna är vanliga eller ovanliga. En gödselälskande ört som röllika är till exempel vår “artrikaste” värdväxt bland örter såvitt vi vet (även om dess följearter i hög grad är vanliga).  

Detta är ett argument för att ängsmark, alltså högväxande örter, är en relevant naturmiljö att skapa för att gynna biologisk mångfald som ett viktigt komplement till mer “klassiska” perennrabatter som ofta finns i stadsdelsparker. Eller är det så att vi ska tänka att perenn-rabatten är ett komplement till de blommande gräsmarkernaVi tror att båda behövs eftersom de skänker olika värden.  

Är det dags att ge den vanliga röllikan lite mer uppmärksamhet?

Går det att hitta rätt fröblandning?

Så, givet att ängsmark med inhemska arter är en bra idé som vi påstår ovan, så återstår argument för växtval och huruvida anläggningen kommer att “funka” eller degenerera till något oönskat tillstånd. 

Inom trädgårdsbranschen är det företaget Pratensis AB som erbjuder en inhemsk proveniens på örtmaterialet. Argument för inhemsk proveniens är att lokala genetiska anpassningar bevaras och så kallad utavelsdepression motverkas. Det vill säga den genetiska variation som är en del av begreppet biologisk mångfald.  

Det bästa hade så klart varit att samla in lokala frön från Malmös närområde, till exempel runt Yttre Ringvägen, men denna procedur är helt enkelt för komplicerad att upphandla och sätta i verket i det här projektet. Vi har inte funnit det görbart här, så vi tar det näst bästa valet, men ser med tillförsikt på en snar framtid där Malmös naturförvaltning är på banan med resurser för lokal fröspridning. Det finns ingen anledning att utesluta att sådan stödinsådd med lokalt material kan komma till stånd i framtiden. Tvärtom räknar vi med att stödinsådd av exempelvis ängsskallror kommer att behöva göras vid ett flertal tillfällen genom åren och vill försöka inkludera den möjligheten i den löpande förvaltningen. Ängsskallran är en så kallad halvparasit som hämmar gräsets tillväxt.  

Pratensis ängsfröblandningar innehåller något hundratal arter totalt. Växternas näringskrav/stresstolerans varierar stort från näringsgynnade örter som röllika, ängssyra, prästkrage, cikoria, gullviva och rödklint, till extremt stresstoleranta eller kräsna örter som solvända, backtimjan och blåmunkar. Vi kommer välja ut främst de robusta örter som vi är säkra på kan etablera sig i den näringsrika lermoränen. Vi kommer också slänga med en del chansningar, men någon solvända eller blåmunkar lär det inte bli. 

Finns det exempel på ängar på näringsrik mark?  

Vår naturvårdsbiolog Emil Åsegård har inventerat många anlagda “Pratensisängar” på näringsrik lerjord, och är väl medveten om de olika uttryck som sådana ängar kan få beroende på matjordslager, fröval, sådd-tekniker och årlig skötsel. Samtliga av de ängar som har utvärderats och bedömts har haft en betydligt mer värdefull artsammansättning ur värdväxt-synpunkt än motsvarande referensytor i form av gräsmattor, långgräsytor eller anlagda rabatter. Ängarna har varit ganska artfattiga men blomrika, biologiskt sett likvärdiga tätortsnära igenväxningsmarker med rikliga inslag av buskar och slåtterkänsliga högörter.     

Vad händer efter anläggning?  

Huruvida ängsmarken kommer att degenerera till en frodig gräsdominerad vegetation kan vi inte veta helt säkert, men vi bedömer det som osannolikt. Avbanade lermoränpartier finns det en hel del av i Malmö. De brukar karaktäriseras av rikliga mängder ärtväxter som pumpar in kol i fosfor- och kaliumrika men kvävefattiga jordar. På oslagna marker brukar bergrör och kanadensiskt gullris därefter ta över, vilket vi i parken i Hyllie har goda chanser att motverka med en adaptiv slåtterregim som vi hoppas kunna förmedla på ett tydligt sätt till kunniga förvaltare. Rätt kunskap och skötselinsatser kommer vara helt avgörande för utvecklingen av ängsmarkerna. 

Jordmån och masshantering 

Några ord vad gäller jordmån, masshantering och kostnader. Kommer ängsanläggningen i Hyllie att bli dyr? Åtgärder som tjocka lager pålagd sand är i regel en både dyr och klimatmässigt svårmotiverad åtgärd för att skapa mager jord, inte minst då ganska många decimeter sand krävs för att magra förhållanden ska uppstå. Därför har vi inte heller valt den lösningen utan utgår ifrån den befintliga jorden på platsI parken i Hyllie kommer ängen att anläggas främst på ytor där dagvattenhanteringen gör att matjordslagret ändå kommer att schaktas bort eller går att magra av med den underliggande alven. Inom parken har vi varit mycket måna om en så hänsynsfull masshantering som möjligt, med massbalans och användning av befintlig jorddär överskottsmassor från dagvattensänkan kommer att återanvändas som höjder och växtbäddar inom parken. 

Göra vad vi kan! 

Vår inställning är att vi måste våga pröva och göra det vi kan när det kommer till att stärka den biologiska mångfalden. Även i urbana miljöer, trots att det här kan vara svårare att uppnå hög biologisk mångfald. Det handlar om att förändra synen på vilka gröna miljöer som är okej i staden, hitta nya vägar dit och en skapa förutsättningar för en medveten skötsel av den natur och de grönytor som vi har eller nyskapar. Med rätt kunskap och fler erfarenheter kan vi tillsammans komma vidare och inte enbart fastna i det “traditionella” innehållet i våra parker! 

En humlebagge och två blombockar kalasar på pollen på en prästkrage. Skalbaggarna är vanliga arter men behöver utrymme och käk för att just fortsätta få vara vanliga.

Här är våra tvärvetenskapliga tjänster

Med vidgade vyer, transparens och ett holistiskt tänkande driver vi projekt som skapar miljönytta för både kund och samhälle. I vår tvärvetenskapliga och omfångsrika tjänstepalett finns de evidensbaserade möjligheterna och lösningsfokuserade konsulterna.

  • Strategisk planering
  • Vattenstrategier
  • Miljöövervakning
  • Medborgardialog
  • Naturvärdesinventering
  • Ekosystemtjänster
  • Grönblå infrastruktur
  • Vattenundersökningar
  • Ekologisk kompensation
  • MKB och hållbarhetsanalyser
  • Tillståndsprocesser
  • Social hållbarhet
  • Parker och torg
  • Våtmarker och vattendrag
  • Dagvattenlösningar
  • Visualisering
  • Skötselplaner
  • Naturreservat
  • Skyltar och information
  • Ekologisk handledning
Får vi bjuda på en kaka? Denna webbplats använder cookies. Läs mer i vår cookiepolicy.