Stora våtmarker – så ökar vi genomförandehastigheten med modellen VÅGAA
Det här projektet visar att arbetet med våtmarker i Sverige kan gå snabbare – men då behöver vi arbeta på ett nytt sätt i den kommunala förvaltningen. Genom att samordna planering, finansiering, markfrågor och organisation i processmodellen VÅGAA kan fler stora våtmarker bli verklighet.
Från plan till verklighet i kommunal förvaltning
Sverige står inför ökade utmaningar kopplade till klimatförändringar, såsom skyfall, översvämningar, torka och försämrad vattenkvalitet. Samtidigt har en stor del av landskapets historiska våtmarker dikats ut, vilket har minskat landskapets förmåga att hantera vattenflöden och lagra kol. Trots god kunskap om våtmarkers nytta och många strategiska planer går genomförandet ofta långsamt. Utmaningen ligger sällan i att identifiera lämpliga lägen – utan i att omsätta planeringsvilja till konkreta åtgärder, markåtkomst och investeringar .
Mot denna bakgrund har Ekologigruppen, på uppdrag av Lunds kommun inom Interreg-projektet Land4Climate, tagit fram ett arbetssätt för att öka genomförandehastigheten av stora våtmarksprojekt.

Om projektet
Projektet syftar till att utveckla metoder och beslutsunderlag som gör det möjligt för kommuner att planera, prioritera och genomföra stora våtmarker som en del av klimatanpassning och klimatåtgärder, natur- och vattenvård, samt hållbar markanvändning.
Arbetet består av tre delar:
- Kartläggning av strategiska våtmarkslägen i landskapet
- Samhällsekonomisk analys av nyttor och kostnader
- Analys av kommunala hinder och lösningar kopplat till markåtkomst och genomförande
En modell för ökat genomförande – VÅGAA
Projektets centrala resultat är modellen VÅGAA, som strukturerar kommunens arbete i fem delar:

- Vägval – tydliggör markanspråk i översiktsplan
- Åtkomst – säkerställ rådighet över mark
- Gemensam styrning – skapa en tydlig organisation och ansvar
- Argumentation – bygg beslutsunderlag som visar samhällsnytta
- Avrinningsperspektiv – planera i rätt skala utifrån vattnets flöden
Modellen hjälper kommuner att gå från strategi till genomförande och behandla våtmarker som långsiktig samhällsinfrastruktur, snarare än enbart naturvårdsåtgärder.

Nytta för samhälle och kommun
Storskaliga våtmarker bidrar till flera samhällsmål samtidigt:
- minskade översvämningsrisker och klimatskador
- förbättrad vattenkvalitet och uppfyllelse av miljökvalitetsnormer
- ökad biologisk mångfald
- kolinlagring och minskade klimatutsläpp
- attraktiva rekreationsmiljöer
Samtidigt skapar de robustare samhällen och kan minska framtida kostnader för skador och tekniska åtgärder.
Vad kan Ekologigruppen bidra med?
Ekologigruppen stödjer kommuner, regioner och myndigheter i hela processen:
- identifiering och prioritering av våtmarkslägen
- hydrologiska och GIS-baserade analyser
- samhällsekonomiska underlag
- strategisk planering och markfrågor
- processledning och samverkan i avrinningsområden
Projektet visar att det finns stor potential att öka takten i våtmarksarbetet i Sverige – men att det kräver nya arbetssätt.
Genom att kombinera planering, ekonomi, markstrategi och organisation kan stora våtmarker realiseras i praktiken och bidra till både klimatanpassning och hållbar samhällsutveckling.
Är du nyfiken på rapporten? Den finns att läsa här
Här är våra tvärvetenskapliga tjänster
Med vidgade vyer, transparens och ett holistiskt tänkande driver vi projekt som skapar miljönytta för både kund och samhälle. I vår tvärvetenskapliga och omfångsrika tjänstepalett finns de evidensbaserade möjligheterna och lösningsfokuserade konsulterna.
Lund