30 år av vattenvårdsarbete

Året är 1990. Miljödelegationen Västra Skåne uppmärksammar problematiken med övergödningen i Skåne. På initiativ av engagerade politiker och tjänstepersoner får Ekologgruppen, numera Ekologigruppen, uppdraget att göra en Landskapsvårdsplan med vattenvårdsåtgärder i Höje å avrinningsområde. Förslagen gäller anläggning av dammar/våtmarker, skyddszoner, restaurera naturmark, skapa översvämningsytor. Ett samarbetsavtal görs mellan kommunerna Lund, Lomma och Staffanstorp. 

Höjeåprojektet

Ett år senare, 1991 inleds Höjeåprojektet i Höjeå vattendragsförbundsregi. Åtgärdsarbetets fokus ligger på att skapa dammar/våtmarker som ger näringsrening. I början finansieras åtgärderna helt av kommunerna.  

Sedan 1991 har 83 nya våtmarker med en total vattenyta av 100 hektar anlagts i Höje å avrinningsområde. Tillsammans har vi vänt trenden av minskat antal våtmarker i landskapet.

100 hektar våtmarker senare…  

Vad har hänt sedan 1991? Mycket, kan man tryggt säga: 83 nya våtmarker med en total vattenyta av 100 hektar, motsvarande 187 fotbollsplaner, har anlagts. Ett saldo som lätt överstiger första landskapsvårdsplanets mål på  80 hektar. Visst, det låter bra, men vad kan en sådan stor volym av våtmark ha för påverkan?  

Minskad övergödning 

Vattenmiljöerna minskar övergödningen, de 100 hektaren vattenyta reducerar 60 ton kväve och 2 ton fosfor varje år. Det innebär att åtgärderna minskar kvävetransporten till havet med i storleksordningen 10 % och fosfortransporten med 25 %. I biflödet Önnerupsbäcken har många dammar anlagts mellan 1992 och 2003 och under denna period har det skett en betydlig minskning av kvävehalterna i vattendraget. 

Ökad biologisk mångfald 

De anlagda vattenmiljöerna skapar livsrum för många hundra olika arter småkryp, fåglar, groddjur och växter. De ökar också spridningsvägarna för biologisk mångfald eftersom vattenmiljöerna hänger ihop genom avrinningsområdets vattendrag. 

Genom att restaurera lövgrodans lekplatser som dammar och andra våtmarker förbättras möjligheterna för lövgrodan som minskade stort från 1960-talet fram till 1990-talet. Lövgrodan är vår minsta groda och i Sverige finns den bara i Skåne.

 Minskad översvämningsrisk 

Våtmarksmiljöerna håller stora vattenvolymer och fungerar som utjämningsmagasin så att översvämningarna nedströms minskar. Det behövs stora vattenmagasin som fylls på när det regnar och sedan tappas av i jämn takt för att kunna ta emot nästa regn. 

Problem med höga flöden och översvämningar kommer sannolikt att förvärras i framtiden om inte olika åtgärder vidtas.

Småkryp 

Småkryp etablerar sig snabbt och över 200 olika arter småkryp har hittats i vattenmiljöerna. I de anlagda miljöerna produceras 2 miljarder småkryp varje år. Småkrypen blir till föda för fisk, fåglar, trollsländor och fladdermöss. Lyssna här på ARTpodden om bottenfauna. 

Fåglar 

Minst 400 par fåglar häckar varje år i de anlagda vattenmiljöerna, och många tusentals fåglar rastar i våtmarkerna vår och höst. Flera av fågelarterna är rödlistade. De anlagda vattenmiljöerna har ökat fågelfaunan i jordbrukslandskapet. Både sett till antalet arter och totalt antal. 

Tofsvipan Arten drabbades hårt av 1800-talets utdikningar och missgynnas fortfarande av jordbrukslandskapets effektiviseringar. Alla nya våtmarksområden är av stor betydelse för flera hotade fågelarter Foto: Johan Hammar

Ökade rekreationsvärden 

Människan dras till vattenmiljöer och mår bra av att vistas i natur med vatten. I stora delar av jordbrukslandskape i sydvästra Skåne rråder det stor brist på närnatur. En studie har visat att vid mer än 65 % av de anlagda vattenmiljöerna i Höje å och Kävlingeån förekommer någon typ av rekreation. Flera gångstråk har anlagts vid Höje å, exempelvis ett väl använt stråk mellan Värpinge och St Lars. Många markägare uppskattar sina dammar som blir ett värdefullt inslag i landskapet med höga estetiska värden. Vi behöver alla en vacker och värdefull närnatur. 

Ökad vattenmagasinering motverkar torka 

Våtmarkerna och dammarna magasinerar vatten som utjämnar vattenflödet och ger en fördröjning i flödena. Detta gynnar faunan i vattendragen. Om vattnet i dammarna utnyttjas för bevattning blir miljövinsten stor, eftersom grödorna då kan ta upp mer näring ur marken. Läs mer här om vårt arbete med våtmarker för bevattning

Vi har vänt trenden!  

1900-talet var ett århundrade av kraftigt minskande våtmarker. Tack vare Höjeåprojektet har areal våtmark i Höjeåns avrinningsområde ökat sen 80-talet, men ändå är vi långt från siffrorna på 1800-talet.

Det finns mycket kvar att göra!