Trafikverkets växtlista för invasivfria infrastrukturmiljöer

Hur togs växtlistan fram?

Listan på rekommenderade växter har tagits fram med utgångspunkt från befintliga produktlistor hos utvalda plantskolor, tillsammans med
publicerade rekommendationer på växter gynnsamma exempelvis för pollinerande insekter. Landskapsarkitekter och naturvårdsbiologer har tillsammans gått igenom listorna för att få ett så brett urval av arter som möjligt som också till stor del kan tillföra positiva värden för den
lokala biologiska mångfalden där de planteras. Under arbetet har även dialogmöten med en referensgrupp hos Trafikverket
genomförts. Listan har utformats för att inkludera arter med stor spridning i blomsäsong, växtzon, blomform och -färg, och växtsätt.

Växtmaterial för specifika platser

För att underlätta processen med att välja växtmaterial till specifika platser har arterna sorterats efter:

• Stadsmiljö: Mestadels hårdgjord omgivning eller tydligt avgränsade ytor.
• Utkanten av staden och tätortsmiljö
• Landsbygdsmiljö, banvallar, rastplatser, bullervallar

Specialistkunskap behövs alltid

Förutom den specifika platsens förutsättningar måste vi vara vaksamma gällande olika sorter och kultivarer som beter sig annorlunda än den art och sort som står i växtlistan. Sortval, liksom även frågan om regionala utbredningsmönster av ”svenska arter”, är viktigt att förstå och det krävs
bättre kunskaper om regional utbredningen av grundarterna, något som Trafikverket ska jobba vidare med. Arbetet med växtgestaltning inom Trafikverkets anläggningar behöver utgå från en försiktighetsprincip som genomsyrar hela processen och ofta krävs det ändå specialistkunskap för att avgöra att rätt växtmaterial hamnar på rätt plats.

Växtlistans uppbyggnad och användningsområde

Trafikverkets växtlista är ett Excel-dokument och ska vara ”levande” – det vill säga att det kan och ska uppdateras när ny information blir tillgänglig, som exempelvis vid uppdatering av riskklassning. Listan i pdf-format finns i rapporten.

Växtlistan kan med fördel användas av flera aktörer som kommuner och fastighetsbolag. Den är ett bra verktyg för alla som vill jobba för att säkra den biologiska mångfalden.

Team: Emma Hammarström, Rikard Anderberg, Åsa Eriksson