PROJEKT

BiZon - pollinatörernas skyddszoner

ÅR: 2016-2018

Skyddszoner kring vattendrag i jordbrukslandskapet är vanliga idag för att minska läckaget av näringsämnen från åkrar till vattnet. Genom att anpassa växtligheten i dessa skyddszoner, som idag ofta har ett lågt värde för den biologiska mångfalden, kan de bidra med mängder av fler ekosystemtjänster.

Populationerna av pollinatörer minskar på många håll i Europa, och även i Sverige. Nedgången beror på sjukdomar och pesticider, men kanske främst på markexploatering. Odlingslandskap som präglas av monokulturer och intensiv odling begränsar livsutrymmet för pollinatörer. Samtidigt är pollinerande insekter en begränsande faktor i jordbruket när det kommer till olje- och ärtväxter och frukt- och bärodlingar.

I takt med att populationerna minskar har intresset för pollinerande insekterna bara ökat. En plats där det är gott om pollinatörer idag är i media. För att ta vara på det växande intresse för åtgärder som hjälper pollinatörerna startade Ekologigruppens Filip Hvitlock projektet BiZon. I samarbete med lantbrukare kan vi utvärdera hur örtrika skyddszoner i odlingslandskapet långsiktigt fungerar gentemot vanliga skyddszoner med bara gräs.

Örtrika skyddszoner

Idag används skyddszoner för att hindra markavrinning av näringsämnen, och skapar en distans mellan vattendrag och odlingarnas besprutning. Det är en naturlik infrastruktur, men saknar större naturvärden. Forskning har visat på att blommande växter i jordbrukslandskap ökar tätheten av vildbin och blomflugor i närområdet. Genom att så in blommande växter i skyddszoner ville vi höja värdet på deras ekosystemtjänster genom att göra de till ekologiskt viktiga korridorer i landskapet för både pollinatörer och andra djur.

Projektet BiZon

År 2016 satte projekt BiZon igång och vi startade ett samarbete med tre lantbruksföretag som ville höja det ekologiska värdet på sina skyddszoner. Målen med projektet var att få praktisk erfarenhet av anläggning och underhåll av bizoner, kunna värdera vilka ekosystemtjänster de bidrar med och ta fram underlag till Jordbruksverket så de kan ge utökat stöd till markägare som vill anlägga dem.

Att gynna pollinerande insekter och utöka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapen genom att återskapa miljöer som liknar slåtterängsmarker var det underliggande syftet. Därför skulle endast naturligt förekommande svenska arter som ger mest nektar eller pollen under så stor del av säsongen som möjligt användas.

I augusti 2016 påbörjades markberedningen och i september gjordes sådden. Under 2017 putsades skyddszonerna på grund av ogrässpridning, och i september slogs markerna igen. Hösten 2018 fortsatte . Under 2018 fortsatte slagningarna, både som skötselåtgärd men även på grund av foderbristen som rådde under den torra sommaren.

För fler än bara bin

SLU-forskaren Maria Viketoft antog att arbetet med de blomsterrika kantzonerna troligtvis även påverkat marken. Hon föreslog att undersöka förekomsten av mikroskopiska rundmaskar (nematoder) i och kring kantzonerna för att se vilken effekt örtsådden fått i jorden.

 

 

PROJEKTKONTAKT:
Filip Hvitlock
Vattenekolog/biolog
046 10 67 51
SYD

Här är våra tvärvetenskapliga tjänster

Med vidgade vyer, transparens och ett holistiskt tänkande driver vi projekt som skapar miljönytta för både kund och samhälle. I vår tvärvetenskapliga och omfångsrika tjänstepalett finns de evidensbaserade möjligheterna och lösningsfokuserade konsulterna.

  • Grönplaner
  • Vattenstrategier
  • Miljöövervakning
  • Processledning
  • Naturvärdesinventering
  • Ekosystemtjänster
  • Grönblå infrastruktur
  • Vattenundersökningar
  • Ekologisk kompensation
  • MKB och hållbarhetsanalyser
  • Tillståndsprocesser
  • Grönytefaktor
  • Parker och torg
  • Våtmarker och vattendrag
  • Dagvattenlösningar
  • Visualisering
  • Skötselplaner
  • Naturreservat
  • Skyltar och information
  • Ekologisk handledning