PROJEKT

Värmekartering i Linköping

På uppdrag av Linköpings kommun har vi tagit fram en värmekartering för Linköpings inner- och ytterstad. Inom uppdraget har även en kartläggning av ett framtida klimatscenario genomförts. I studien har lokala variationer av temperatur i Linkö­pings stad kartlagts för kunna identifiera områden som löper större risk att uppnå extrema temperaturer i samband med värme­böljor.

Att planera för ett varmare klimat

När den globala temperaturen ökar för det med sig flera och intensivare perioder av hög värme, och människor i städer riskerar att utsättas för värmerelaterad stress under sommarens värmeböljor. I ljuset av de utmaningar som en ökad frekvens av värmeböljor medför blir det än viktigare att klokt planera för den framtida staden. För att kunna förutspå vilka områden som kan drabbas hårdast är värmekarteringar ett kraftfullt verktyg. Det möjliggör för kommunen att arbeta mer proaktivt i planering och klimatanpassning av staden. Studien gör det lättare att planera för att minska temperaturrelaterade hälsorisker och kan användas för att planera för en mer trivsam boendemiljö.

Linköping karterat

I den värmekartering som Ekologigruppen gjort för Linköping användes verktyget SOLWEIG, som har utvecklats av Göteborgs universitet. Modellen tar hänsyn till temperatur, luftfuktighet, vind och flera andra meteorologiska data, men även fysiska parametrar, så som den rumsliga utbredningen av byggnader och träd. På så sätt kan modellen beskriva hur strålningsvärmen varierar över landskapet och vilka områden som är särskilda riskområden under varma sommardagar. För att förutspå framtida förändringar i strålningsvärme jämfördes dagens klimatdata med SMHI:s framtidsscenario RCP8.5, ett scenario som innebär fortsatt höga koldioxidutsläpp, ökade metanutsläpp och en ökning av jordens befolkning till 12 miljarder år 2100. En scenarioanalys identifierar vilka områden som i framtiden riskerar att uppnå höga temperaturer och möjliggör för kommunen att arbeta mer proaktivt i planeringen och klimatanpassning av staden.

Riskområden

Områden med särskilt stor risk för höga strålningstemperaturer och uppkomst av lokala värmeöar i Linköping utgörs till största av områden med stor andel öppna hårdgjorda ytor. Sådana områden finns främst i den nordöstra delen av tätorten vid Tornby, Kallerstad, Torvinge, SAAB och Hacke­fors industriområde. Tornby, som utgör ett handelsområde med stort antal människor i rörelse, bedöms som särskilt viktigt att hantera och ta i beaktning i framtida planering. Mindre sammanhängande riskom­råden syns också kring Universitetssjukhuset, vid Linköpingsuniversitet och vid djursjukhuset, där andelen större parkeringsplatser är hög i jämförelse med andra områden i ytterstaden.

Bilden visar en parkeringsplats som kan ge upphov till låg avdunstning och därmed högre temperaturer än mer permeabla ytor.

Parkering vid Linköpings universitetssjukhus. Andelen hårdgjorda ytor i en stad, som gator, trottoarer, parkeringsplatser och tak är en viktig faktor som påverkar uppkomsten av en urban värmeö.

Vad behövs för att sänka temperaturen? 

Områden med särskilt tydlig temperatursänkande effekt utgörs bland annat av större sammanhängande skogsområden väster om tätorten. Ser vi till de tätbe­byggda områdena är det tydligt att de mer glest byggda miljöerna, med större andel skog och grönska, också innehåller fler temperatursän­kande strukturer och platser som erbjuder skugga under varma dagar. En annan viktig temperaturreglerande struktur i staden är Stångån.

Stångån bidrar till att sänka temperaturen i staden.

Stångån sänker temperaturen lokalt och kan bidra till att dämpa den urbana värmeöeffekten i Linköping.

Gröna miljöer sänker temperaturen

Det finns flera sätt att arbeta med att föra in temperatursänkande åtgärder i staden.

Ofta uppstår värmeöar på platser med stor andel hårdgjord yta. Att ersätta hårdgjorda ytor med gröna miljöer är därför i många områden en lösning på problemet. Hårdgjorda ytor kan också ersättas med genomsläppligt material som ökar avdunstningen och därför sänker temperaturen. Genom att tillföra en variation av vegetation i både markmiljö, träd- och buskskikt ökar volymen av vegetation och därför också den lokala kyleffekten. Ett ytterligare exempel är att bevara och ge plats för stora träd. De ger skugga och minskar risken för uppkomst av lokala värmeöar. Lövträd är särskilt bra då de skuggar bäst under sommaren och släpper igenom ljus på vintern.

Natur- och parkområden med gräs, buskar och träd ger en stor volym vegetation, vilket innebär till mer avdunstning av vatten och därmed en större temperaturminskning än mer hårdgjorda ytor:

Team: Jesper Arnström, Emanuel Vogel och Jannike Andersson

 

 

PROJEKTKONTAKT:
Jesper Arnström
Miljö & samhällsplanerare M.Sc / GIS
08 525 201 41

Här är våra tvärvetenskapliga tjänster

Med vidgade vyer, transparens och ett holistiskt tänkande driver vi projekt som skapar miljönytta för både kund och samhälle. I vår tvärvetenskapliga och omfångsrika tjänstepalett finns de evidensbaserade möjligheterna och lösningsfokuserade konsulterna.

  • Strategisk planering
  • Vattenstrategier
  • Miljöövervakning
  • Medborgardialog
  • Naturvärdesinventering
  • Ekosystemtjänster
  • Grönblå infrastruktur
  • Vattenundersökningar
  • Ekologisk kompensation
  • MKB och hållbarhetsanalyser
  • Tillståndsprocesser
  • Social hållbarhet
  • Parker och torg
  • Våtmarker och vattendrag
  • Dagvattenlösningar
  • Visualisering
  • Skötselplaner
  • Naturreservat
  • Skyltar och information
  • Ekologisk handledning
Får vi bjuda på en kaka? Denna webbplats använder cookies. Läs mer i vår cookiepolicy.