PROJEKT

Geografisk kartläggning och miljöövervakning av ekosystemtjänster

KUND: Naturvårdsverket | ÅR: 2019

Hur kan vi kartlägga ekosystemtjänster i ett helt län? Vilka tjänster ska ingå? Vad måste man tänka på när ekosystemtjänsterna markeras ut på kartunderlag? På uppdrag av Naturvårdsverket har vi sammanställt kunskapsläget och exempel på metoder för kartläggning och miljöövervakning av ekosystemtjänster på regional nivå.

Handlingsplaner för grön infrastruktur

Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att koordinera och vägleda länsstyrelsernas arbete med att ta fram handlingsplaner för grön infrastruktur. Grön infrastruktur är en förutsättning för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. För att bibehålla och utveckla biologisk mångfald och ekosystemtjänster har länsstyrelserna fått i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur.

Vägledning för geografisk kartläggning

Som en del i länsstyrelsernas arbete ingår att ta fram geografiska karteringar av ekosystemtjänster i länet. Kartläggning av ekosystemtjänster på regional nivå är relativt nytt i Sverige och ett behov har identifierats av en förtydligad vägledning som visar hur, när och på vilka skalor olika befintliga underlag kan användas vid geografisk kartläggning av ekosystem och deras tjänster.

Vårt arbete har syftat till att ta fram ett underlag som ger förslag på hur en sådan vägledning kan utformas. Som en grund inför detta har en genomgång gjorts av befintligt vägledningsmaterial, rapporter med relevans för ämnet och fallstudier med exempel med mera. Genomgången ger en bild av nuläget och omfattar både nationellt material och material på EU-nivå. För att fånga upp erfarenheter från länsstyrelserna har vi haft värdefulla samtal med handläggare som arbetar med grön infrastruktur. Fokus under dialogen har varit hur länsstyrelserna själva ser på geografisk kartläggning av ekosystemtjänster och vilken typ av vägledning de ser ett behov av.

Ekosystemtjänstbegreppet och syftet med en kartläggning

Även om begreppet ekosystemtjänster i sig är pedagogiskt och lätt att ta till sig blir det snabbt mycket komplext när det ska appliceras på verkliga kontexter. Bland annat då samma företeelse kan vara både en indirekt och en direkt tjänst samtidigt och många tjänster produceras på en annan plats än de konsumeras. En problematik kopplad till detta är att det finns flera olika klassificeringssystem och definitioner av ekosystemtjänster och att material från nationella myndigheterna använder varierande definitioner.

Det som efterfrågats under dialogen är framförallt behovet av processtöd i bedömningen av vilka ekosystemtjänster som är relevanta att kartlägga och hur detta ska göras utifrån en konkret metod liksom en diskussion om syftet och riskerna med kartläggningarna. Om syftet är oklart eller underlagsmaterialet bristfälligt finns en risk att frågor om biologisk mångfald och multifunktionalitet tappas bort eller att kartan ger sken av en mer exakt kunskap än vad som finns i verkligheten.

Samtidigt innebär geografiska kartläggningar ett underlag för samhällsprioriteringar genom att exempelvis visa var vi riskerar att förlora naturvärden och genom att kunna ringa in vilka ekosystemtjänster som det finns för lite kunskap och underlag kring. Att våga peka ut värden och beskriva vad vi faktiskt vet är att starta en diskussion kring ämnet.

Förslag för förbättrad vägledning

För att kartläggningarna ska gå att jämföra mellan länen och gå att sätta samman för en nationell bild behöver de baseras på en enhetlig metod och utifrån nationellt likvärdiga underlag. Metodiken bör bygga på en enhetlig klassificering av ekosystemtjänster och måste samtidigt vara möjlig att applicera på landets alla län trots olika förutsättningar.

Utöver utökat vägledningsmaterial behövs också bättre tillgänglighet till det material som finns och en hjälp att sålla fram det mest relevanta. En viktig grund för att göra relevant material tillgängligt är att ha en gemensam plattform. Idag finns vägledning spritt på olika myndigheters plattformar.

Miljöövervakning

Som ett parallellt spår har vi inom ramen för arbetet också diskuterat möjligheterna att föra in ekosystemtjänster i miljöövervakningssystemet. Det finns som vi ser det två huvudsakliga angreppssätt för att övervaka ekosystemtjänster. Det ena baserar sig på geografisk kartläggning av ekosystemen och deras tjänster genom användning av öppna geografiska data. Det andra bygger på att använda stickprovsdata från befintlig övervakning av naturtyper i Sverige. Bägge metoderna har för- och nackdelar. Vår bedömning är att det i en framtida miljöövervakning av ekosystemtjänster därför kan vara fruktbart att kombinera stickprovsbaserad övervakning med yttäckande karteringar.

Team: Petra Skarmyr, Anders Haglund, Kristina Ask, Jesper Arnström

 

Här är våra tvärvetenskapliga tjänster

Med vidgade vyer, transparens och ett holistiskt tänkande driver vi projekt som skapar miljönytta för både kund och samhälle. I vår tvärvetenskapliga och omfångsrika tjänstepalett finns de evidensbaserade möjligheterna och lösningsfokuserade konsulterna.

  • Strategisk planering
  • Vattenstrategier
  • Miljöövervakning
  • Medborgardialog
  • Naturvärdesinventering
  • Ekosystemtjänster
  • Grönblå infrastruktur
  • Vattenundersökningar
  • Ekologisk kompensation
  • MKB och hållbarhetsanalyser
  • Tillståndsprocesser
  • Social hållbarhet
  • Parker och torg
  • Våtmarker och vattendrag
  • Dagvattenlösningar
  • Visualisering
  • Skötselplaner
  • Naturreservat
  • Skyltar och information
  • Ekologisk handledning
Får vi bjuda på en kaka? Denna webbplats använder cookies. Läs mer i vår cookiepolicy.