Bottenfauna i Hallands län

Försurade vattendrag

Hallands län är hårt drabbat av försurning. För att motverka försurningen kalkas mer än 200 sjöar och nästan 100 vattendragssträckor varje år. Målet är att hejda försurningens negativa inverkan på växt- och djurliv, i väntan på att vattenkvaliteten ska återhämta sig. Genom att undersöka bottenfaunan i de kalkade vattendragen kan man ta reda på hur försurningspåverkade djuren är och hur kalkningsinsatsen har påverkat bottenfaunasamhället.

Åsländans larv (Ephemera danica) är känslig mot försurning. Sländan kläcks på sommaren och kan då ofta ses flyga vid vattendrag. Den vuxna individen lever endast några dagar. Men larvstadiet i vattnet, där larverna gräver i åarnas sandiga botten, kan vara i flera år.

En lång tidsserie

Halland har många fina vattendrag med stenbottnar, som lämpar sig för bottenfaunaprovtagning. I vår har vi håvat i vackert vårväder i biflöden till Lagan, Nissan, Ätran och Viskan.

Det finns en lång tidsserie av bottenfauna­undersökningar, som är ett unikt och intressant material. Av detta kan man tydligt utläsa att kalkningen har haft positiva effekter. Vattendragen har generellt blivit mer artrika och försurningskänsliga arter har återkommit. Men försurningen påverkar fortfarande vattendragen.

Alla de 45 lokaler som undersöktes 2022 bedömdes ha hög status avseende bottenfaunans ekologiska kvalitet. Men för nästan 30 % av dessa var bottenfaunasamhället mer eller mindre försurningspåverkat. Tre vattendrag där det inte kalkas var stark försurningspåverkade och hade en artfattig bottenfauna.