Har eklandskapen framtiden för sig?

Eken har en särställning bland våra träd och många är vi som en relation till en speciell ek-individ eller ekhage. Eken symboliserar stabilitet och styrka men hur stabilt har ekarna det i vårt landskap idag? ARTpoddens 41:a avsnitt som görs av Lisen Ellard och Ekologigruppen fokuserar vi på ekarna och eklandskapen, dess rika biologiska historia och minst lika intressanta kulturhistoria.

Ekar i en urban kontext

Love Örsan är parkingenjör på Skärholmens stadsdelsförvaltning i Stockholms stad. Hör honom berätta om sitt förhållande till ekar och om hur Stockholms stad tar hand om sina värdefulla ekmiljöer. Om utmaningar och glädjeämnen när naturen tillåts ta plats i staden.

Ekarna på Visingsö

Politiska beslut kan få stor inverkan på våra landskap. Ett tydligt exempel på det är ekskogarna (eller är det planteringar?) på Visingsö. Hör Anna Maria Larson, landskapsarkitekt på Ekologigruppen prata om hur det gick till när 300 000 ekar planterades inom loppet av några årtionden på Visingsö.

Ekarnas storhetstid

Ekarna hade sin verkliga storhetstid under den värmeperiod som tog slut för ungefär 5000 år sedan och som då hade varat i 3000 år. Under den här perioden bredde eklandskapet ut sig över stora delar av Götaland och Svealand. Landskapet var öppet och ljust, format av stora vilda betesdjur som höll skogarna glesa och gav eken utrymme att breda ut sig. Även om ekarna minskade i antal allt eftersom vi människor började odla upp landskapet så ekhagarna fortfarande utbredda med våra tamboskap som betesdjur istället.

Hotet mot ekarna idag

Det är när ekarna får växa upp i ljusöppna miljöer som de kan bli hem till uppemot 1500 arter. Ekhagarna hotas idag framför allt av igenväxning men också av fragmentering av livsmiljöer och brist på föryngring. I eklandskapen finns det nästan allt ett så kallat åldersglapp. Det finns gamla ekar men när dessa ekar dör så finns det ingenstans för ekens rödlistade arter att flytta. Leveranstid av ”nya” gamla ekar är för lång. Det är därför man på flera håll i landet jobbar med så kallad veteranisering och med utsättning av mulmholkar. Hör parkingenjör Love Örsan prata om hur Stockholms stad har arbetat med de värdefulla ekmiljöer som finns där

Ekarna till vår tjänst

Tack vare sina garvsyror är ekens virke motståndskraftigt mot röta. Ek används bland annat till båtbyggeri, vattenkonstruktioner, broar, stolpar, inredning, möbler, parkettgolv och tunnor. Ekens betydelse för inte minst skeppsbygge har haft stor betydelse för landskapet på bland annat Visingsö där man i mitten av 1800-talet planterade 300 000 ekar som skulle bli framtida skeppsvirke. 1975 var de leveransklar till flottat som vänligt men bestämt tackade nej. Virke från Visingsös ekar har istället gått till bland annat Mackmyras whiskeytunnor, parkettgolv på Riksantikvarieämbetet och parkbänkar på Riddarholmen.

Kan naturrestaureringsförordningen ge oss delar av eklandskapen tillbaka?

Ekhagarna behöver betande djur och en rejäl hjälp på traven för att överbrygga det gap i tid och rum som uppstått allteftersom ekarna har försvunnit från våra landskap.  Förutom vikten av att värna alla ekmiljöer som ändå finns kvar i tätortsnära miljöer och ute i landskapet, så är den absolut största insatsen för ekmiljöer att hindra igenväxning och öka mängden död ved. Här har vi människor en central roll i att förvalta och utveckla våra landskap.

Hur hittar vi djuren som kan beta? Hur får man acceptans för att placera ut död ved och röja och gallra bland träd i grönytor där många människor vistas? Kan nya finansieringsmetoder göra arbetet mer långsiktigt? Vi är försiktigt hoppfulla om att den nya naturrestaureringsplanen kan ge en skjuts till ekhagarna som har en så speciell plats i den svenska, eller i alla fall sydsvenska folksjälen.