PROJEKT

Inventering av måsfågelkolonier på Gotska Sandön

KUND: Länsstyrelsen i Gotlands län | ÅR: 2020-2021

Under våren anländer många av våra måsfåglar till sina häckplatser. Flera arter har en minskande population vilket bland annat gäller silltruten och närmare bestämt underarten östersjösilltrut (Larus fuscus fuscus) som är endemisk, det vill säga unik, för Östersjöområdet. Minskningen har även konstaterats i skyddade miljöer, så som Nationalparken Gotska Sandön. På uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län har Raul Vicente inventerat måsfåglarna på ön. Vilka orsaker bidrar till minskningen på Gotska SandönFör vad är en sommar utan måsfåglarnas ljudkuliss? Foto: Magnus Lepschi

Många kustfåglar minskar

Gotska Sandön är en av landets nio första nationalparker. Många besökare lockas till ön för sin unika natur, med oändliga sandstränder och gamla skog. Något som sätter prägel på tillvaron är de stora måsfågelkolonierna, med den ständiga ljudkulissen och närvaron av tärnor, måsar och trutar. Gotska Sandön hyser troligen en av Östersjöns större silltrutskolonier. Men kunskapsläget om en eventuell minskning på ön är dålig. Många kustfåglar minskar och nästan alla svenska måsfåglar är rödlistade. På uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län genomförde Ekologigruppen en basinventering för att få bättre uppfattning av kunskapsläget kring kolonierna och fortsatta inventeringar ska ge svar på trender. Dessutom undersöktes också vilka lokala hot som kolonierna utsätts för, samt förslag på åtgärder som kan minska den lokala nedgången 

Foto: Magnus Lepschi

Inventeringen 

Eftersom COVID begränsade turismen till Nationalparken fick undertecknad spendera två veckor helt isolerad på Gotska Sandön tillsammans med öns två tillsynsmän. Vid månadsskiftet maj-juni, studerades öns fem måsfågelkolonier, med syfte att bland annat ta fram lämpliga metoder att inventera fåglarna på samt att uppskatta antalet par av varje art i koloniernaDe metoder som Naturvårdsverket och svensk fågeltaxering har tagit fram är svåra att tillämpa på Gotska Sandön, vars fågelkolonier kan omfatta flera hektar och dessutom i kuperade dynlandskap – fåglarna blir därför svårräknade. En annan sak som försvårar bedömningen av antalet par är att vissa arter har låg grad av närvaro vid boet, det vill säga att endast ena individen i paret kan närvara vid boet, särskilt gäller detta för silltrut och fisktärna.  

Fiskmåsar

Foto: Magnus Lepschi

Internationellt samarbete, nya metoder 

För att göra en ordentlig uppskattning av antalet par för dessa två arter tillämpades metoder som främst tillämpas av inventeringar i stora måsfågelkolonier bland annat Nederländerna. Unikt för denna inventering var alltså att använda sig av inventeringsmetoder och räknesätt som inte används i Sverige. I nära samarbete och dialog med en erfaren fågelinventerare från den Nederländska miljökonsultfirman Delta Milieu diskuterades metodupplägg för inventeringen på Gotska Sandön.

Måsar, trutar och tärnor - vilka arter häckar på Gotska Sandön? 

På Gotska Sandön häckar arterna silltrut, gråtrut, havstrut, fiskmås, fisktärna och silvertärna. Kentsk tärna är en art som regelbundet uppträder i par men som ännu inte har etablerat sig som häckfågel på ön – detta är dock en tidsfråga! Nästan samtliga av de ovannämnda arterna är rödlistade, med undantag för fisktärna och silvertärna. Vid inventeringen räknades bland annat in 254 par silltrut (största kolonin på ön hyser 200 par), 129 par fiskmås och 638 par fisktärna!  

Äldre uppgifter om måsfåglarna på Sandön 

Muntliga uppgifter, samt fynduppgifter i Artportalen antyder att flera av arterna har minskat, vilket också är den personliga bedömningen. De större måsfåglarna; silltrut, gråtrut och havstrut bedöms ha minskat, särskilt de två förstnämnda arterna kan ha minskat rätt kraftigt. Fiskmås är svårare att utvärdera utifrån fynd i Artportalen. Till skillnad från måsarna har det gått bra för arterna fisktärna och silvertärna, som bedöms ha ökat i antal utifrån fynduppgifter i Artportalen och personliga observationer. Uppföljning och fortsatta inventeringar kommer att kunna ge svar på måsfågelpopulationernas trender.  

Foto: Magnus Lepschi

Vilka hot utsätts måsfåglarna för? 

Storskaliga minskningar av måsfåglar, särskilt av arterna silltrut, havstrut och gråtrut, har konstaterats under en längre tid i norra Europa och Östersjön. Orsakerna till minskningen är sannolikt flera och troligen i kombination. Dels kan en viss minskning förklaras minskad mängd pelagiska fiskstim, predation av olika däggdjur (särskilt mink), dels hög ungfågeldödlighet orsakad av olika miljögifter och mänsklig störning under häckningstid. För långflyttande arter, så som silltrut, kan minskning också påverkas av orsaker hos artens övervintringsområden i Afrika eller under flytten.  

Igenväxning 

På Gotska Sandön utgör igenväxningen av tall på sanddynerna ett hot, eftersom det är där måsfåglarna häckar. Om tallen breder ut sig minskar den tillgängliga koloniytan. Måsfåglar som dessutom ofta är duktiga på att jaga undan predatorer får det svårare på grund av igenväxningen.  

Predation 

Ett tätare trädskikt gör att predationen från kråkfåglar och örnar ökar. Anledningen är att kråkfåglar får fler utsiktsplatser att speja efter bon, medan örnar lättare undkommer upptäckt, då de flyger lågt mellan tallarna och på så sätt smyger sig på måsfåglarna. Igenväxningen av tall hotar dessutom flera ovanliga växter och insekter. 

Mänsklig störning 

En viss störning sker också under turistsäsongen, från besökare som går för nära kolonierna och skrämmer upp fåglarna. Återkommande störning förmodas påverka häckningsresultaten av måsfåglar negativt. 

Silltrutar som inspekterar informationsskylt.

Foto: Magnus Lepschi

Vilka åtgärder behövs genomföras för att motverka minskningen av måsfåglarna? 

Flera av de förslag som Ekologigruppen föreslår finns med i den nya skötselplan som har tagits fram för nationalparken 2018. För att förhindra igenväxningen av tall ute på Gotska Sandöns dynområden föreslås att tallar rycks upp maskinellt, ett arbete som också redan har påbörjats. Om avvecklingen av tall genomförs intill koloniområdena så kommer predationen med stor säkerhet minska och koloniområdena har dessutom möjlighet att växa.  

Fågelskyddsområden, information och skyltar 

I Ekologigruppens utredning föreslås också att tydligare information med skyltar kring måsfågelkolonierna sätts upp, för att informera allmänheten. Dessutom bör det undersökas om det är lämpligt att inrätta fågelskyddsområden i Nationalparken.  

Försök till etablering av kentsk tärna i kolonierna 

Slutligen föreslår vi att man experimenterar med att etablera kentsk tärna som häckfågel på ön. Kentsk tärna är en sällsynt tärna som är störningskänslig och som regelbundet dyker upp på ön i par, men som ännu inte har häckat på ön. För att skynda processen föreslås att man genom att placera ut vettar och spelar upp läte lockar dit fåglarna. En metod som har fungerat bra i Falsterbo, Skåne – där man lyckades återetablera kentsk tärna efter att den försvann från halvön 

Hela inventeringen finns hos Länsstyrelsen i Gotlands län

 

Här är våra tvärvetenskapliga tjänster

Med vidgade vyer, transparens och ett holistiskt tänkande driver vi projekt som skapar miljönytta för både kund och samhälle. I vår tvärvetenskapliga och omfångsrika tjänstepalett finns de evidensbaserade möjligheterna och lösningsfokuserade konsulterna.

  • Strategisk planering
  • Vattenstrategier
  • Miljöövervakning
  • Medborgardialog
  • Naturvärdesinventering
  • Ekosystemtjänster
  • Grönblå infrastruktur
  • Vattenundersökningar
  • Ekologisk kompensation
  • MKB och hållbarhetsanalyser
  • Tillståndsprocesser
  • Social hållbarhet
  • Parker och torg
  • Våtmarker och vattendrag
  • Dagvattenlösningar
  • Visualisering
  • Skötselplaner
  • Naturreservat
  • Skyltar och information
  • Ekologisk handledning
Får vi bjuda på en kaka? Denna webbplats använder cookies. Läs mer i vår cookiepolicy.